Glans fiskevårdsområde

Glan är den sista av sjöarna längs Motala ström och ligger i Finspångs och Norrköpings kommuner. Glan är 7 334,4 hektar stor och vattenområdet ägs av 112 fastigheter runt sjön, fördelat så att 5 053,4 hektar tillhör enskilda och 2 281 hektar är samfällda vatten i skifteslag. 

Glan är inte stor nog för att omfattas av de fiskebestämmelser, som råder för kustfisket och de stora insjöarna, utan fisket bedrivs enligt insjöfiskereglerna. Glan är en öppen sjö med få öar, vilket gör att den är känslig för vind och snabbt kan få kraftiga vågor. Glan har ett djup som varierar från bara några meter i öster till nära 25 meter mitt im sjön samt i den nordvästra delen. 

Fisktillgången är god med gös, abborre och gädda som mest intressanta. Dessutom finns ål, lake, asp, nors, mört, löja, braxen med flera arter. Ålfisket, som tidigare var ganska omfattande, är numera förbjudet (förutom för yrkesfiskare med dispens) av staten på grund av försöken att rädda ålen från utrotning. 

Fisket i Glan bedrevs fram till mitten av seklet helt av vattenägarna enskilt eller av arrenderande yrkesfiskare. 
När efterfrågan efter fritidsfiske ökade, bildade Norrköpings kommun och ett antal större vattenägare, Glans fiskeriförening och upplät sina vatten till att mot fiskekort låta allmänheten fiska i delar av Glan. 

Efterhand inleddes ett resonemang om att göra hela Glan tillgänglig för sportfiske och efter en omfattande förrättning antog delägarna stadgarna för bildandet av ett fiskevårdsområde i Glan den 17 maj 1989. 

En ganska lång tid därefter inriktades styrelsens arbete mot att utarbeta underlag för bestämmelser kring fiskekort, att upprätta avtal med försäljningsställen, att rekrytera och utbilda fisketillsynsmän, att markera gränser och fredade områden samt att plantera in sättål för de bidrag som kunde erhållas från vattendomar och Fiskeriverket. 

Fiskebestämmelserna styrdes då och fram till mitten av 1990-talet av beslut hos Länsstyrelsen. I samband med besluten om fritt sportfiske för allmänheten i kustnära områden och i landets fem största insjöar lades ansvaret för övrigt insjöfiske över på vattenägare och fiskevårdsområden. 

För Glans fiskevårdsområde innebar det att vi fortsatte som tidigare. 

För att göra sjön än mer attraktiv, gjordes ett försök att plantera in Helgeåöring med av de 1000 stycken 2-3 hektosfiskar som sattes in återfångades endast ett fåtal. Förmodligen levde gäddorna mer än gott det året. 

Föreningen fick också en ny konkurrent då mellanskarven etablerade sig på ett antal av Glans få öar. 

Skarvarna är flockjägare och driver ihop småfisk mot vattenytan där de ”kalasar” i stimmen. Dessutom patrullerar de fångstarmarna till bottenryssjor och dyker in i strutarna och fångar fiskarna. Ofta skadar de också fiskar som är så stora att skarvarna inte klarar av att svälja dem. Detta gör att fiskarna flyter upp till ytan där de blir mat åt trutarna. Till det skadar skarvarnas skarpa spillning växtligheten i och kring deras boplatser, där allt blir dött av övergödning, efter en tid. Av den anledningen har fiskevårdsområdet, trots protester från ornitologer och Naturvårdsverket, ansökt om och fått tillstånd till skyddsjakt kring yrkesfiskarnas fasta redskap generellt under vissa perioder. Dessutom har tillstånd erhållits för att pricka ägg om utbredningen fortsätter till nya kolonier. 

Utbredningen av skarven tycks de senaste åren ha stannat av men konkurrensen om nors, löja och annan småfisk som är för vår viktigaste fisk, gösen, fortsätter. 
Fiskevårdsområdet följer därför kontinuerligt fiskbeståndens utveckling för att kunna sätta in åtgärder om så erfordras. 

Miljömätningar görs i samarbete med Motala ströms vattenvårdsförbund. Mätningarna visar att vattenkvaliteten blir allt bättre vilket välkomnas av Norrköpings kommun som använder Glan som dricksvattentäkt. 

Utvecklingen i de olika fiskbestånden följs genom provfiske, hittills vart 10:e år, men med förhoppning att kunna genomföra sådan med kortare tidsintervaller. Resultaten hittills visar att nors, löja och mört minskar medan abborre och gös har bra utveckling. Andelen större gös och fiskätande abborre är på uppgång vilket kan vara ett resultat av att tillåten maskstorlek vid nätfiske har ökats så att gösen hinner leka innan den fångas. 

Fiskevårdsområdets framtidsplaner är att fortsätta bevaka utvecklingen av skarvens utbredning, att få kortare perioder mellan provfiskena och att utveckla en fiskevårdsplan som bättre visar Glans möjligheter att möta kraven från markägare, yrkesfiskare och sportfiskande allmänhet det vill säga vilken fiskeansträngningsmängd sjön klarar. 

För att göra Glan ännu mera tillgänglig har ett samarbete med Skärblacka sportfiskeklubb inletts för att förbättra en iläggningsplats för båtar vid Orga kvarn. Vi har också öppnat möjligheten att lösa fiskekort via e-mail och SMS vid sidan av de försäljningsställen som redan finns. 

Gammal bild på isfiske i Glan
Vy över Glan